Padeljuniorerna
Jag har ofta tänkt och önskat, åh om jag också hade börjat med padel när jag var 12 år gammal.
En ny sport i Finland, en lång lysande framtid framför sig och allt att vinna.
Den bästa utvecklingen ligger fortfarande framför sig åldersmässigt, till skillnad från nu.
Tyvärr, 24 år sedan, när jag var 12, spelades inte padel i Karleby.
Hade någon ens hört talas om sporten i Finland på den tiden?
När jag tänker efter vet jag inte om det är så lätt att vara "en av de första" ungdomarna i sporten?
Ingen har röjt vägen, allt är lite experimentellt och många saknar jämnåriga spelkompisar.
Denna artikel är en hyllning till de unga spelarna som gör ett enormt arbete med att inspirera andra ungdomar att börja med padel.
Tack vare dem kommer vi att ha en helt annan situation inom några år när antalet juniorer ökat märkvärt.
I Vasa finns det spelare som är så passionerade att en spansk tränare kom på smeknamnet "padeljunkies" åt dem.
Wilmer Lindholm, 13 år, är en av de lovande talangerna från Vasa. Wilmer började med padel år 2022. Han lockades till sporten av sin pappa.
Wilmers situation är bekant för många unga spelare. På hemorten finns inga jämnåriga spelare och man måste söka spelkamrater på andra håll.
Wilmer har spelat mycket med Leon Sundqvist från Vasa.
Leon är bara 11 år gammal, så i juniortävlingarna får han spela i yngre klasser. Men Leon är en riktig kämpe på banan
och han klarar sig också bra mot äldre motståndare!
Wilmer har aktivt deltagit i turneringar runt om i Finland. Han har skapat kontakter, visat sina färdigheter och fick i somras
delta första gången i ungdomslandslagsläger. Han har arbetat hårt, tränat bra i Vasa, och lyckats i juniortävlingar.
Jag har märkt att padeljuniorerna är riktigt bra på att nätverka, delvis tack vare sociala medier.
Långa avstånd stör inte, och vid tävlingar möts man och är som gamla vänner.
Min 14-åriga dotter, Venla, spelade FM-tävlingar i april med Emma Toivonen, som hade kontaktat henne via Instagram.
De träffades för första gången "in real life" några timmar innan första matchen.
Under tävlingarna blev de även vänner med sina motståndare, och så växte deras egna padelgemenskap ännu mer. Till nästa tävling finns
fler alternativ och man missar inte tävlingarna för att man inte hittar en partner.
Finlands juniorlandslag åker nästa vecka till Spanien, där Junior World Cup spelas 29.9-4.10.
Både flickornas och pojkarnas lag inleder med kvalfasen den 26-28.9.
Med på resan är tränarna Suheil Lizana och Ville Pajakkala.
De är inte bara toppklass tränare utan också mycket fina förebilder för ungdomarna.
En sak minns jag särskilt bra från landslagslägret i somras.
Ja, jag vet att jag inte själv deltog, utan var en mamma som väntade bredvid banan.
Men jag följde ju med lika entusiastiskt som de 32 unga spelarna som faktiskt var inbjudna till lägret.
Det var en spännande dag, hälften skulle få en inbjudan till VM, och hälften skulle bli utan. Alla ville visa sitt bästa, och de tävlade
med sina vänner, men även mot dem.
Det jag minns starkt var hur Ville och Suheil samlade gruppen vid dagens slut, och sa inget om hur de unga hade spelat eller hur de hade presterat.
Istället berömde de alla för hur fint de behandlade varandra, både på och utanför banan.
Hur de peppade och stöttade varandra.
Och detta var verkligen sant. Jag ser fram emot att se vilka otroliga toppspelare våra unga löften blir. Både på och utanför banan.
De arbetar hårt, och jag tror att vi snart kommer att se hur antalet padeljuniorer exploderar till helt nya nivåer i Finland!